Jag skriver nog för mycket.. *sista dagen i frihet*
Ibland funderar jag om jag inte bör lägga ner det här med internet och onlinediskussioner.. Det påverkar hela mitt liv, ibland kan jag vakna upp mitt i natten (hrmm... mitt på morgonen..) och komma på att jag skulle skrivit någonstans, på något forum, svarat på något mail, gjort någonting..
Inte konstigt att min sambo blir galen.. Jag sitter ju och knattrar på mitt tangentbord hela nätterna..
Jag har sådan skrivklåda... Det riktigt kliar i fingrarna..
Sista dagen i frihet.. Sista dagen av sommaren..
Idag, söndag, är det sista dagen innan skolan börjar... Trevligt nog har jag fixat
Det verkar iallafall som det blir samåkning i bilar så att vi slipper passa bussar.. Det blir både billigare och bättre så..
Idag väntar tvättstugan, städning och sånt. Måste fixa sånt innan jag skolan börjar. USCH, sånt är så tråkigt. Varför kan ingen komma på hushållsrobotar som fixar allt sådant tråkigt? Ingen gillar väl att städa? (Jo det finns väl några, men de är jag inte släkt med)
Oj, klockan är snart tre.. borde kanske sova.. Sommaren stämplar ut i morgon natt.. och allvaret börjar igen.
Värsta dagen..
Fick samma känsla som på matteproven på högstadiet...... "har jag läst det här, fanns det här i boken jag läst i flera veckor?"
Förvirrad försökte jag plita ner några kråkor på pappret... Saker jag inte ens hade hört talas om försökte jag räkna på.. Tror att jag bara kommer få några poäng för att läraren ser att jag försökt.
JAG HATAR ATT MISSLYCKAS!!!
Var förbi mitt gamla jobb idag.. Fasen vad sugen jag blev på att jobba. Köpte lite fisk iallafall, som blev middag.
Till mitt stora förtret har bussj*vlarna i stan bytt tidtabell.. Det slutade med att jag fick släpa tunga kassar uppför den låååånga backen.. Väl hemma somnade jag utslagen.. hrm... Jag har Kent i min playlist i winamp? Jag gillar ju inte Kent.. hur har den kommit hit? Alltså är jag inte ett dugg trött nu.. Kanske beror det på att jag förbrukat 1½ liter cola under de senaste timmarna..
Nä nu ska jag sluta och svamla.. Den jäkla gårdagen är iallafall slut.. Det är skönt.. På måndag börjar skolan... Har ingen lust...
Skjut ungarna!!
Jag vandrar mellan tvsoffan och köksbordet med böckerna, pennor och miniräknaren i högsta hugg. Sätter mig ner i soffan en timme och gör lite uppgifter.. Vandrar ut i köket, sätter mig vid köksbordet, gör lite uppgifter, vandrar ut i vardagsrummet igen.. Rastlös.. Uttråkad... Orolig..
Och inte får man studiero..
Är det inte min käre sambo som har hittat en skiva, med gamla låtar, som han bara måste spela på ganska hög volym, så är det grannarna...
Inte nog med att sambon väsnas, väsnas grannarna ännu mer...
Grannen son har fått moppe, egentligen förstår jag inte varför han har den.... Han står ju i flera timmar (känns så iallafall) och varvar motorn precis utanför köksfönstret.....
Och så visselpiporna! Ungarna utanför fönstret hade fått tag i visselpipor. Sånt skär i hjärnan när man försöker koncentrera sig på studierna.. Och inte slutar de i första taget, utan springer runt, runt, runt på gården och visslar med all kraft.. SKJUT UNGARNA!!! Är det enda man vill skrika..
Vad gör man??? Just nu känns allt hopplöst, jag ser inget ljus.
Jag behöver mental träning!!
Tillbaka från fjällen.. Nja... .Det var visserligen några dagar sedan, men har varit upptagen.. Skolarbete
Jag behöver mental träning, jag behöver kunna tro på mig själv..
Har en resttenta på fredag... Pluggar som in åt h-vete. Det värsta är att jag känner mig uppgiven, jag tror inte att jag kommer att klara mig.. Och det är ju då det brukar gå som sämst.. Jag skulle behöva mental träning, någon som ständigt påminner mig hur bra jag är och att jag kommer att klara mig. .
Egentligen är det simpla saker, enkel affärsredovisning.. Konteringar i T-konton. Skatteberäkningar.. Koncernredovisning.. Åhhhhh!!!. jag tror jag valt fel utbildning, eller åtminstånde fel inriktning!!
Och på måndag börjar riktiga skolan.. ÅNGEST!! För första gången på 20 år har jag ingen lust att börja en hösttermin. Kanske beror det på att för första gången kommer jag att pendla längre än 10 minuter.. Kanske beror det på att just nu hatar jag allt som heter företagsekonomi...
Varför sitter jag här egentligen.... jag har ju inte tid.
Fullproppad med koffein och med minst 10 sidor koncernredovisningsteori att läsa beger jag mig mot tvsoffan.. Hoppas jag får sova någonting i natt...........
Mamma härjar hos mig!
Min mamma är sällan på besök. Ungefär en gång om året tittar hon in (vi bor långt ifrån varandra). I dag var en sådan besöksdag, och jag är glad att det är ett år till nästa.
Mamma skulle komma hit och använda min tvättstuga, då föräldrarna är på semester och besöker släkt. Hon hann inte sätta sin fot innan för dörren för än hon började städa.. eller städa, mer torka.. På de tre timmarna hon befann sig hos mig hann hon med att:
- Tvätta sex maskiner tvätt + stryka allt.. (och självklart kommentera att jag vanligtvis inte stryker all min tvätt)
- Fixa alla mina blommor, ta bort det som var visset, klippa ner vissa blommor..
- Torka luckorna på alla mina köksskåp.. Hon fann nämligen en köksrengöring som hon sett förut och bara var tuuungen att prova den..
- Sitta still fem minuter och bläddra i en tidning
- Kolla e-mail i 1 minut, sen hade hon inte ro att sitta still igen och sprang ut i köket för att fixa mina tomma PET-flaskor..
Puh!! Att hon bara orkar.. Om och om igen sa jag "Sitt still ett tag!" Tror du att hon lyssnade? Jag fick då svaret "Det går inte att sitta still.. Dessutom är det så roligt att städa hos andra!" Pyttsan! Jag tycker inte alls det är roligt att städa hos andra... Den enda gång som det är roligt att städa är då man får betalt.. (alltså pengar är roliga, städningen tråkig)
Är alla mammor så här? Upplevde samma sak med svärmor då hon fortfarande var välkommen hemma hos oss.. Tur att det är ett helt år tills mamma besöker mig igen!
Min mamma är världens bästa.. men hon är nog bäst på behörigt avstånd..
Nu drar jag till fjällen sådär en vecka. Ännu mer umgänge med päronen. Har längtat efter fjällen ett helt år.Ska bli skönt att komma bort ett tag..
Vi ses!
En härlig upptäckt!
En härlig upptäckt!
I kväll upptäckte jag att jag flyttat hemifrån.. Okej, visst, jag gjorde det för nästan precis för sju år sedan, och visst jag blir påmind varje månad då hyran ska betalas.. Men ikväll kändes det annorlunda..
Som vanligt på kvällarna vaknade hungerkänslorna och suget efter något smaskigt.. Denna gång oliver, billiga, salta, svarta och gooooda oliver. Jag tog fram burken och lastade upp en efter en i ett glas.. Då slog det mig, jag har flyttat hemifrån.. Jag hörde inte mamma gasta från vardagsrummet, Gumman, vad gör du? och jag hörde inte heller henne säga Oliver, nu? Oliver ska man ju ha i grekiska sallader, ta en persika istället!! (och jag skulle gjort vad mamma sagt och tagit en persika, fast oliver egentligen var det jag ville ha)
Jag fick göra som jag ville! Kanske har jag umgåtts med mina föräldrar för länge i sommar, men det känndes underbart att sitta framför datorn och gluffsa i sig ett tjugotal oliver utan att höra några kommentarer. För grekiska sallader har ju inte ensamrätten på oliver, mina oliver äter man som godis!
I morgon bitt blir det chips och cola till frukost.. Just för att bevisa för mig själv att jag flyttat hemifrån och bor långt ifrån en mamma som anser att chips och cola är något man äter framför tvn på lördagskvällar.
Presentation av Anova och hennes värld
Anovas första blogg - ever! Egoistiskt nog blir det en presentation av henne själv..
Välkommen till Anovas värld, den värld som finns överallt och ingenstans.. I Anovas värld existerar fenomen som vanliga dödliga (och odödliga?) möter överallt. Anova älskar att iakta ting och människor i hennes omvärld, analysera fenomen och människor. Just DU är välkommen att läsa om hennes liv och funderingar!!
Vem är då Anova?? Ja, det vet hon egentligen inte själv. Därför kanske det är bäst att inte säga något..... eller? Okej, lite berättar jag om du nu är så nyfiken....
Anova föddes i hufvudstaden, nittonhundrasjutioåtta, strax innan midnatt i mars. Växte upp med två kärleksfulla föräldrar och en syster i en förort. Att skriva har alltid varit en passion, hon började skriva historier innan hon ens kunde skriva. Drömmen om att bli lärare gjorde att Anova valde samhällsprogrammet på gymnaiset, men då gymnasiet tog slut, tog även lärardrömmarna slut.. Hon flyttade hemifrån, långt bort från storstadens sus och dus.... till norrlands skogar. I skogen fann hon sin drömprins. De byggde snart bo och lever ihop sedan dess. Anova har alltid älskat att gå i skolan, just nu läser hon ekonomi på universitetet och hoppas på att bli något.. Men i hemlighet drömmer hon om att få läsa matematik på universitetet, men finns tiden? Hon ska ju bli ekonom.... Hon kommer aldrig bestämma sig vad hon vill bli..... som hennes omgivning säger... hon kommer aldrig sluta studera.
Anova är en ombytlig person, hon byter klädstil, musiksmak, intressen, ungefär varannan månad. Därför är det ganska svårt att göra en presentation av henne.. Vem är hon egentligen? Ingen vet, inte ens hon själv.
